Tornevall Networks

Versions

1. 2026-09-07 21:57:16

   Discovered: 2026-09-08 06:28:42 Hash: 7945466fd50dfaff20c45777a43266ff0abdc6ad
   Title:

   Paasikivi om Finlands gränsstängsel mot Ryssland: ”Vi blir säkrare”
   Description:

   Uppförandet av stängslet inleddes i februari 2023 och projektet budgeterades till runt 4 miljarder kronor. Stängslet ska bidra till att ge Finland ”en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet” mot öst, uppger landets gränsbevakningsväsende Raja. Nu är projektet snart i mål. Enligt Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimmer Svartling, markerar stängslet en tydlig brytpunkt. – Det är en tydlig brytning mot hur det har varit under i princip hela efterkrigstiden, efter andra världskriget. Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022, den fullskaliga, så har förhållandet i grunden förändrats. Och med Natomedlemskapet, där Finland nu är en del i försvarsorganisationen, så är förhållandena annorlunda, säger han. Viktig handelspartner Finland har av geografiska skäl alltid varit beroende av Ryssland, förklarar Joakim Paasikivi. Gränsen länderna emellan sträcker sig över 1 300 kilometer och Ryssland har fungerat som en viktig handelspartner för Finland. – Det går inte att bortse från att landet ligger där det ligger. När Finland som alliansfritt, i likhet med Sverige, var ett ensamt land nära Ryssland, då var man tvungen att vara väldigt pragmatisk. Det har kännetecknat hela den finska efterkrigstiden. Presidenten på 80-talet, Mauno Koivisto, fick frågan: ”Vad är Finlands idé?” Och då sa han: ”Att överleva”, förklarar Joakim Paasikivi och fortsätter: – Den nuvarande finska presidenten, Alexander Stubb, sa att ”nu har vi gått från att bara bara vara överlevare till att vara en aktör”, därför att nu är Finland med i EU, man är med i Nato och kan alltså få uppbackning av alla nordiska, baltiska och europeiska länder. Situationen är en annan. ”Ryssland har skapat en ny järnridå” Stängslet är inte sammanhängande och täcker inte hela gränsen mot Ryssland, utan omfattar totalt cirka 200 kilometer. På platser med oländig terräng, där det sedan tidigare finns gränsövergångar eller som går att bevaka med andra tekniska övervakningsmedel har man beslutat att inte bygga något stängsel. – Man behöver inte ha ett Gunnebostängsel längs hela gränsen. Men för att jämföra, Ryssland har skapat en situation där vi har en ny järnridå även om det bara är ett stängsel, säger Joakim Paasikivi. Bygget är kanske snarare att betrakta som en markering mot Ryssland än något som faktiskt väntas hålla ryssen ute. – Fån rysk sida ser man att här går gränsen. Men ett stängsel med taggtråd ovanpå stoppar inte någon som hade tänkt invadera, eller ens infiltrera. Men det hjälper. Stark Natoallierad Finland har sedan man anslöt till Nato gjort sig känd som en stark partner i alliansen, med återkommande övningar på finsk mark. – Finland har en tydlig tydlig roll i alliansen, och om man ser till det som vi brukar kalla hård säkerhet, alltså militära övningar och det egna militära försvaret så har man ju en av Europas kraftigaste försvarsmakter. Tillsammans med Natomedlemskapet och de övningar som ofta genomförs uppe i norra Finland, så är det en tydlig markering att vi står inte ensamma, vi har militära muskler och ett regionalt samarbete, säger Joakim Paasikivi. Finland behöver inte, som man tidigare gjort, krypa för Ryssland, menar han. I samband med det finska Natointrädet påbörjade Ryssland en upprustning med tolv nya enheter och förband. – Det håller man på med. I Alakurtti, på ockuperad mark, som Finland förlorade under andra världskriget. Ryssland bygger upp styrkorna i norr och på gammal finsk mark i Karelen. Så den finska möjligheten att försvara sig är avhängig av att man själv har en stor försvarsmakt. Man har alliansen och Nato i ryggen. – Men den ryska ambitionen kvarstår: Vi ska behärska Europa, i förlängningen. Vad betyder det här för Sverige? – Vi blir säkrare, som en del av Nato.
   Content

   Uppförandet av stängslet inleddes i februari 2023 och projektet budgeterades till runt 4 miljarder kronor. Stängslet ska bidra till att ge Finland ”en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet” mot öst, uppger landets gränsbevakningsväsende Raja. Nu är projektet snart i mål. Enligt Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimmer Svartling, markerar stängslet en tydlig brytpunkt. – Det är en tydlig brytning mot hur det har varit under i princip hela efterkrigstiden, efter andra världskriget. Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022, den fullskaliga, så har förhållandet i grunden förändrats. Och med Natomedlemskapet, där Finland nu är en del i försvarsorganisationen, så är förhållandena annorlunda, säger han. Viktig handelspartner Finland har av geografiska skäl alltid varit beroende av Ryssland, förklarar Joakim Paasikivi. Gränsen länderna emellan sträcker sig över 1 300 kilometer och Ryssland har fungerat som en viktig handelspartner för Finland. – Det går inte att bortse från att landet ligger där det ligger. När Finland som alliansfritt, i likhet med Sverige, var ett ensamt land nära Ryssland, då var man tvungen att vara väldigt pragmatisk. Det har kännetecknat hela den finska efterkrigstiden. Presidenten på 80-talet, Mauno Koivisto, fick frågan: ”Vad är Finlands idé?” Och då sa han: ”Att överleva”, förklarar Joakim Paasikivi och fortsätter: – Den nuvarande finska presidenten, Alexander Stubb, sa att ”nu har vi gått från att bara bara vara överlevare till att vara en aktör”, därför att nu är Finland med i EU, man är med i Nato och kan alltså få uppbackning av alla nordiska, baltiska och europeiska länder. Situationen är en annan. ”Ryssland har skapat en ny järnridå” Stängslet är inte sammanhängande och täcker inte hela gränsen mot Ryssland, utan omfattar totalt cirka 200 kilometer. På platser med oländig terräng, där det sedan tidigare finns gränsövergångar eller som går att bevaka med andra tekniska övervakningsmedel har man beslutat att inte bygga något stängsel. – Man behöver inte ha ett Gunnebostängsel längs hela gränsen. Men för att jämföra, Ryssland har skapat en situation där vi har en ny järnridå även om det bara är ett stängsel, säger Joakim Paasikivi. Bygget är kanske snarare att betrakta som en markering mot Ryssland än något som faktiskt väntas hålla ryssen ute. – Fån rysk sida ser man att här går gränsen. Men ett stängsel med taggtråd ovanpå stoppar inte någon som hade tänkt invadera, eller ens infiltrera. Men det hjälper. Stark Natoallierad Finland har sedan man anslöt till Nato gjort sig känd som en stark partner i alliansen, med återkommande övningar på finsk mark. – Finland har en tydlig tydlig roll i alliansen, och om man ser till det som vi brukar kalla hård säkerhet, alltså militära övningar och det egna militära försvaret så har man ju en av Europas kraftigaste försvarsmakter. Tillsammans med Natomedlemskapet och de övningar som ofta genomförs uppe i norra Finland, så är det en tydlig markering att vi står inte ensamma, vi har militära muskler och ett regionalt samarbete, säger Joakim Paasikivi. Finland behöver inte, som man tidigare gjort, krypa för Ryssland, menar han. I samband med det finska Natointrädet påbörjade Ryssland en upprustning med tolv nya enheter och förband. – Det håller man på med. I Alakurtti, på ockuperad mark, som Finland förlorade under andra världskriget. Ryssland bygger upp styrkorna i norr och på gammal finsk mark i Karelen. Så den finska möjligheten att försvara sig är avhängig av att man själv har en stor försvarsmakt. Man har alliansen och Nato i ryggen. – Men den ryska ambitionen kvarstår: Vi ska behärska Europa, i förlängningen. Vad betyder det här för Sverige? – Vi blir säkrare, som en del av Nato.
2. 2026-09-07 21:57:16

   Discovered: 2026-09-07 21:58:38 Hash: a37f84ad598829342bd170f093490aafc3318838
   Title:

   Paasikivi om Finlands gränsstängsel mot Ryssland: ”Vi blir säkrare”
   Description:

   Uppförandet av stängslet inleddes i februari 2023 och projektet budgeterades till runt 4 miljarder kronor. Stängslet ska bidra till att ge Finland ”en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet” mot öst, uppger landets gränsbevakningsväsende Raja. Nu är projektet snart i mål. Enligt Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimmer Svartling, markerar stängslet en tydlig brytpunkt. – Det är en tydlig brytning mot hur det har varit under i princip hela efterkrigstiden, efter andra världskriget. Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022, den fullskaliga, så har förhållandet i grunden förändrats. Och med Natomedlemskapet, där Finland nu är en del i försvarsorganisationen, så är förhållandena annorlunda, säger han. Viktig handelspartner Finland har av geografiska skäl alltid varit beroende av Ryssland, förklarar Joakim Paasikivi. Gränsen länderna emellan sträcker sig över 1 300 kilometer och Ryssland har fungerat som en viktig handelspartner för Finland. – Det går inte att bortse från att landet ligger där det ligger. När Finland som alliansfritt, i likhet med Sverige, var ett ensamt land nära Ryssland, då var man tvungen att vara väldigt pragmatisk. Det har kännetecknat hela den finska efterkrigstiden. Presidenten på 80-talet, Mauno Koivisto, fick frågan: ”Vad är Finlands idé?” Och då sa hon: ”Att överleva”, förklarar Joakim Paasikivi och fortsätter: – Den nuvarande finska presidenten, Alexander Stubb, sa att ”nu har vi gått från att bara bara vara överlevare till att vara en aktör”, därför att nu är Finland med i EU, man är med i Nato och kan alltså få uppbackning av alla nordiska, baltiska och europeiska länder. Situationen är en annan. ”Ryssland har skapat en ny järnridå” Stängslet är inte sammanhängande och täcker inte hela gränsen mot Ryssland, utan omfattar totalt cirka 200 kilometer. På platser med oländig terräng, där det sedan tidigare finns gränsövergångar eller som går att bevaka med andra tekniska övervakningsmedel har man beslutat att inte bygga något stängsel. – Man behöver inte ha ett Gunnebostängsel längs hela gränsen. Men för att jämföra, Ryssland har skapat en situation där vi har en ny järnridå även om det bara är ett stängsel, säger Joakim Paasikivi. Bygget är kanske snarare att betrakta som en markering mot Ryssland än något som faktiskt väntas hålla ryssen ute. – Fån rysk sida ser man att här går gränsen. Men ett stängsel med taggtråd ovanpå stoppar inte någon som hade tänkt invadera, eller ens infiltrera. Men det hjälper. Stark Natoallierad Finland har sedan man anslöt till Nato gjort sig känd som en stark partner i alliansen, med återkommande övningar på finsk mark. – Finland har en tydlig tydlig roll i alliansen, och om man ser till det som vi brukar kalla hård säkerhet, alltså militära övningar och det egna militära försvaret så har man ju en av Europas kraftigaste försvarsmakter. Tillsammans med Natomedlemskapet och de övningar som ofta genomförs uppe i norra Finland, så är det en tydlig markering att vi står inte ensamma, vi har militära muskler och ett regionalt samarbete, säger Joakim Paasikivi. Finland behöver inte, som man tidigare gjort, krypa för Ryssland, menar han. I samband med det finska Natointrädet påbörjade Ryssland en upprustning med tolv nya enheter och förband. – Det håller man på med. I Alakurtti, på ockuperad mark, som Finland förlorade under andra världskriget. Ryssland bygger upp styrkorna i norr och på gammal finsk mark i Karelen. Så den finska möjligheten att försvara sig är avhängig av att man själv har en stor försvarsmakt. Man har alliansen och Nato i ryggen. – Men den ryska ambitionen kvarstår: Vi ska behärska Europa, i förlängningen. Vad betyder det här för Sverige? – Vi blir säkrare, som en del av Nato.
   Content

   Uppförandet av stängslet inleddes i februari 2023 och projektet budgeterades till runt 4 miljarder kronor. Stängslet ska bidra till att ge Finland ”en självständig och trovärdig förmåga att upprätthålla sin gränssäkerhet” mot öst, uppger landets gränsbevakningsväsende Raja. Nu är projektet snart i mål. Enligt Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimmer Svartling, markerar stängslet en tydlig brytpunkt. – Det är en tydlig brytning mot hur det har varit under i princip hela efterkrigstiden, efter andra världskriget. Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022, den fullskaliga, så har förhållandet i grunden förändrats. Och med Natomedlemskapet, där Finland nu är en del i försvarsorganisationen, så är förhållandena annorlunda, säger han. Viktig handelspartner Finland har av geografiska skäl alltid varit beroende av Ryssland, förklarar Joakim Paasikivi. Gränsen länderna emellan sträcker sig över 1 300 kilometer och Ryssland har fungerat som en viktig handelspartner för Finland. – Det går inte att bortse från att landet ligger där det ligger. När Finland som alliansfritt, i likhet med Sverige, var ett ensamt land nära Ryssland, då var man tvungen att vara väldigt pragmatisk. Det har kännetecknat hela den finska efterkrigstiden. Presidenten på 80-talet, Mauno Koivisto, fick frågan: ”Vad är Finlands idé?” Och då sa hon: ”Att överleva”, förklarar Joakim Paasikivi och fortsätter: – Den nuvarande finska presidenten, Alexander Stubb, sa att ”nu har vi gått från att bara bara vara överlevare till att vara en aktör”, därför att nu är Finland med i EU, man är med i Nato och kan alltså få uppbackning av alla nordiska, baltiska och europeiska länder. Situationen är en annan. ”Ryssland har skapat en ny järnridå” Stängslet är inte sammanhängande och täcker inte hela gränsen mot Ryssland, utan omfattar totalt cirka 200 kilometer. På platser med oländig terräng, där det sedan tidigare finns gränsövergångar eller som går att bevaka med andra tekniska övervakningsmedel har man beslutat att inte bygga något stängsel. – Man behöver inte ha ett Gunnebostängsel längs hela gränsen. Men för att jämföra, Ryssland har skapat en situation där vi har en ny järnridå även om det bara är ett stängsel, säger Joakim Paasikivi. Bygget är kanske snarare att betrakta som en markering mot Ryssland än något som faktiskt väntas hålla ryssen ute. – Fån rysk sida ser man att här går gränsen. Men ett stängsel med taggtråd ovanpå stoppar inte någon som hade tänkt invadera, eller ens infiltrera. Men det hjälper. Stark Natoallierad Finland har sedan man anslöt till Nato gjort sig känd som en stark partner i alliansen, med återkommande övningar på finsk mark. – Finland har en tydlig tydlig roll i alliansen, och om man ser till det som vi brukar kalla hård säkerhet, alltså militära övningar och det egna militära försvaret så har man ju en av Europas kraftigaste försvarsmakter. Tillsammans med Natomedlemskapet och de övningar som ofta genomförs uppe i norra Finland, så är det en tydlig markering att vi står inte ensamma, vi har militära muskler och ett regionalt samarbete, säger Joakim Paasikivi. Finland behöver inte, som man tidigare gjort, krypa för Ryssland, menar han. I samband med det finska Natointrädet påbörjade Ryssland en upprustning med tolv nya enheter och förband. – Det håller man på med. I Alakurtti, på ockuperad mark, som Finland förlorade under andra världskriget. Ryssland bygger upp styrkorna i norr och på gammal finsk mark i Karelen. Så den finska möjligheten att försvara sig är avhängig av att man själv har en stor försvarsmakt. Man har alliansen och Nato i ryggen. – Men den ryska ambitionen kvarstår: Vi ska behärska Europa, i förlängningen. Vad betyder det här för Sverige? – Vi blir säkrare, som en del av Nato.