Tornevall Networks

Nu när SD med Åkesson i spetsen återigen sprider idén om folkutbytet, som säger att S medvetet (och dessutom enligt en ursprunglig och hemlig ”masterplan”) har massimporterat de utomeuropeiska invandrarna för att få dem (och deras barn och efterkommande) att rösta på S i takt med att den majoritetssvenska arbetarklassen och lägre medelklassen överger S så skadar det inte att redovisa det lilla som är känt vad gäller hur väljarna med utomeuropeisk bakgrund har röstat i tidigare val.

Tack vare SVT:s vallokalsundersökning från 2022, som bygger på cirka 11 000 svar från väljare som samlades in vid 105 vallokaler och 55 förtida röstningslokaler, går det att urskilja följande siffror (se bilden). Siffrorna har jag själv ”vaskat” fram och sammanställt utifrån de data som SVT samlade in 2022.

Den sammanlagda ”utomeuropeiska rösten” (eller den icke-vita rösten) inkluderar både de utomeuropeiska invandrarna och deras barn och både andragenerationarna och de som är blandade med en utomeuropeisk förälder och en inrikes född förälder. I 2022 års riksdagsval gick den ”utomeuropeiska rösten” (eller den icke-vita rösten) framför allt till S (42%) och därefter till V (15%) och SD (13%) medan M erhöll 11%, C 6%, KD samt MP 3,5% vardera, L 2% och övriga partier 3,5%.

Invånarna med utomeuropeisk bakgrund utgör idag över 20% av totalbefolkningen och över en tredjedel av invånarna som är 0-49 år gamla så det är inte en obetydlig väljargrupp.

Från och med 2002 finns det data som särskiljer väljarna med utomeuropeisk bakgrund och över tid har väljarna med utomeuropeisk bakgrund alltmer övergivit S liksom än mer V och MP. I exempelvis 2010 års val röstade hela 51% av väljarna med utomeuropeisk bakgrund på S och i 2002 års val röstade otroliga 25% av alla väljare med utomeuropeisk bakgrund på V medan MP erhöll 11% av samma väljargrupps röster i 2014 års val och C 9% i 2018 års val.

Kort och gott har stödet för partierna som tillhör oppositionen gått ned betydligt bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund samtidigt som oppositionspartierna tillsammans erhöll över 66% av den ”utomeuropeiska rösten” (eller den icke-vita rösten) i 2022 års val. I 2022 års val erhöll Tidöpartierna ”omvänt” en bra bit över 50% bland de majoritetssvenska väljarna medan väljarna med nordisk och europeisk bakgrund i stort sett röstade som majoritetssvenskarna i samma val.

I årets val vet vi ännu inte hur det kommer att se ut men vi kan nog anta att oppositionspartierna än en gång kommer att ta hem merparten av den ”utomeuropeiska rösten” (eller den icke-vita rösten) medan de majoritetssvenska väljarna och väljarna med nordisk och europeisk bakgrund tillsammans nog kommer att luta mot Tidöpartierna.

Det ska slutligen påminnas om att valdeltagandet bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund gick ned kraftigt i 2022 års val jämfört med tidigare val. I 2022 års val röstade nämligen endast runt 55% av väljarna med utomeuropeisk bakgrund (jämfört med 64% i 2018 års val) och framför allt handlar det om att en hög andel andragenerationare röstskolkar.

Den stora frågan i 2026 års val är därför om oppositionen lyckas mobilisera väljarna med utomeuropeisk bakgrund i tillräcklig hög grad och få de 100 000-tals och åter 100 000-tals röstskolkarna med utomeuropeisk bakgrund att verkligen gå till valurnan den 13 september eller om valdeltagandet fortsätter att sjunka inom denna väljargrupp även i årets val.

Om oppositionen misslyckas med den grannlaga uppgiften att framför allt få andragenerationarna i miljonprogramsområdena att gå och rösta och om den nedåtgående trenden för stödet till oppositionspartierna bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att hålla i sig så kan det i slutänden resultera i att Tidöpartierna sitter kvar under ännu en mandatperiod.