Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar. Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes […]
Content
Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar.
Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes födda med en utrikes född (och en inrikes född) förälder inkluderas och bland invånarna som är 18-49 år gamla handlar det om 40-45%.
Bland de yngre väljarna med utländsk bakgrund har de allra flesta utomeuropeisk bakgrund – över en tredjedel av alla invånare som är 18-49 år gamla har utomeuropeisk bakgrund – medan väljarna som har nordisk och europeisk bakgrund dominerar bland de äldre väljarna som har utländsk bakgrund och särskilt bland väljarna som är över 65 år gamla.
Två av de största väljargrupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund är dels väljarna med muslimsk bakgrund och dels väljarna med subsaharisk afrikansk bakgrund och dessa båda grupper överlappar också delvis med varandra.
Sverige är antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med en kulturell muslimsk bakgrund bredvid Frankrike och Bulgarien och det kan numera handla om 12-13% av totalbefolkningen liksom om 20% (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen. Vidare är Sverige antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med subsaharisk afrikansk bakgrund efter USA, Frankrike och Storbritannien och det handlar om minst 3,5% liksom om mer än dubbelt så mycket (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen.
Inför årets val har den muslimska gruppen Mosaiq samt föreningen Afrosvenskarnas riksorganisation var för sig frågat de olika riksdagspartierna om hur de förhåller sig till dessa båda väljargrupper med avseende på exempelvis arbetet mot diskriminering. Mosaiq och Afrosvenskarnas riksorganisation har sedan publicerat varsin sammanställning (och återigen var för sig) som är tänkt att vägleda de muslimska respektive afrosvenska väljarna inför den 13 september.
Mosaiq kommer i sin sammanställning fram till att V och MP värnar om muslimers rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Vad gäller de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned. Afrosvenskarnas riksorganisation kommer i sin tur fram till att V och MP värnar om afrosvenskars rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Och vad beträffar de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned.
Afrosvenskarnas riksorganisation har också frågat de olika partierna om hur de ställer sig till jämlikhetsdatafrågan, det vill säga att börja samla in statistik om exempelvis hur de olika invandrar- och minoritetsväljarna röstar genom anonyma och frivilliga undersökningar, och återigen sticker V och MP ut då de båda är för att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata.
Det råder med andra ord en stark samstämmighet mellan de båda sammanställningarna och det går att tänka sig att V och MP och därefter S och C värnar om samtliga väljare med framför allt utomeuropeisk bakgrund allra mest bland riksdagspartierna – det vill säga dessa fyra partier värnar också allra mest om även latinamerikaners, sydasiaters och sydost- och östasiaters rättigheter allra mest.
Vad gäller de olika partiernas förhållningssätt till de fem nationella minoritetsgrupperna slutligen så har ingen mig veterligen försökt att sammanställa en sådan översikt men det går att tänka sig att V, MP, S och C antagligen också värnar om judarnas, romernas, samernas, tornedalingarnas och sverigefinnarnas rättigheter allra mest i jämförelse med Tidöpartierna.