Tornevall Networks

Versions

1. 2026-09-03 18:34:34

   Discovered: 2026-09-03 20:13:14 Hash: fa49f7111eea947298a2ae1c2132812a1301c99d
   Title:

   Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning
   Description:

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
   Content

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
2. 2026-09-03 18:34:34

   Discovered: 2026-09-03 20:11:26 Hash: bf137036d1f7dcd92bc14328a6c33d4bdc46efc7
   Title:

   Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning
   Description:

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
   Content

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
3. 2026-09-03 18:34:34

   Discovered: 2026-09-03 18:53:23 Hash: e7348e832f49c8d535841722aa14efe1af4acdad
   Title:

   Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning
   Description:

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
   Content

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
4. 2026-09-03 18:34:34

   Discovered: 2026-09-03 18:51:43 Hash: d0f402b288a57334537f6b48ae860d1c6bb564dc
   Title:

   Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning
   Description:

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
   Content

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
5. 2026-09-03 18:34:34

   Discovered: 2026-09-03 18:49:28 Hash: be91f175c13dd9301214cb2687f057377c467b53
   Title:

   Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning
   Description:

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.
   Content

   Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.