Många skolmördare söker uppmärksamhet och berömmelse. Därför måste medierna bli mycket mer restriktiva i sin rapportering, menar psykologiprofessorn Per Carlbring, medlem i Kriminalvårdens vetenskapliga råd.
Content
En vecka efter Fagerstadådet varnar Per Carlbring idag på DN Debatt för att nästa skoldåd kan bli inspirerat av mediernas namnpublicering. Enligt Carlbring hade den misstänkte 18-åringen på torsdagen namngetts i 446 artiklar och porträttbilder av honom publicerats återkommande.
Han hänvisar till amerikanska studier som visar att uppmärksamheten för många av de unga män som begått våldsdåd på skolor ”inte är en bieffekt av dådet, den är hela poängen”, och att en smittoeffekt finns.
Därför borde medierna iaktta samma försiktighet som vid rapportering kring suicid, menar Carlbring:
”Jag uppmanar därför Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd, Publicistklubben, TT och de stora redaktionernas ansvariga utgivare att gemensamt ta fram rekommendationer för rapportering om skoldåd, efter suicidområdets förebild. Namnge inte gärningsmannen i rubrik och löptext om det inte finns ett uppenbart allmänintresse. Publicera inga porträttbilder. Återanvänd inte tidigare gärningspersoners namn och bilder. Men rapportera allt annat: domarna, det myndigheterna missade, varningssignalerna ingen tog tag i, precis så närgånget som granskningen kräver.”