Efter att ha misslyckats med att militärt besegra Iran och ta kontroll över Hormuzsundet hotade USA:s president Donald Trump förra veckan landet med ”den mest förkrossande ekonomiska operation som någonsin genomförts”. Han utlovade också ”oerhörda ekonomiska konsekvenser” för de länder som ger Iran ”någon typ av livlina”. Det fick Iran att varna sina grannländer för […]
Content
Efter att ha misslyckats med att militärt besegra Iran och ta kontroll över Hormuzsundet hotade USA:s president Donald Trump förra veckan landet med ”den mest förkrossande ekonomiska operation som någonsin genomförts”. Han utlovade också ”oerhörda ekonomiska konsekvenser” för de länder som ger Iran ”någon typ av livlina”.
Det fick Iran att varna sina grannländer för att ansluta sig till USA:s ekonomiska krigföring.
– Vilket land som helst som deltar i att påtvinga oss ekonomiska restriktioner kommer att betraktas som fiende, sade Mohsen Rezaei som leder Irans högsta nationella säkerhetsråd.
– Vi kommer naturligtvis först förhandla med dem. Vi kommer att hålla samtal och säga till dem att ställa sig vid sidan av och distansera sig från USA. Men om de inte gör det slår vi till. Då kommer vi att attackera det landets intressen, fortsatte Rezaei i en intervju med iransk tv.
Talespersonen för Irans utrikesministerium Esmaeil Baghaei fördömde också i helgen USA:s drag att ge sig på andra länder som har handel med Iran – likt mot företag och länder som handlar med Kuba. ”Sådana sanktioner har inget stöd i internationell rätt”, konstaterade Baghaei på X.
Nu har finansminister Scott Bessent presenterat de nya åtgärderna och hans finansdepartement lagt hårda sanktioner på fler än 60 företag, individer och fartyg. Själv liknade han på måndagens presskonferens sanktionspaketet för en ”ekonomisk Dagen D” och lovade att den som ”hjälper Iran att tvätta pengar kommer att plockas bort från dollarsystemet”.
Bessent pekade samtidigt själv på hur hans och Trumps agerande kan innebära att de biter sig själva ännu hårdare i svansen än hittills, när han fick frågan om varför USA fortfarande bara hotar och inte straffar Irans handelspartners.
– Tja, vi ger alla chansen att förbättra dåligt beteende. Varför skulle jag vilja spränga det globala finansiella systemet i luften?
USA har redan orsakat stora störningar i världshandeln genom kriget mot Iran, då Iran svarat med att stänga Hormuzsundet. 2025 passerade omkring en fjärdedel av all sjöburen oljeexport i hela världen det trånga sundet, enligt Internationella energimyndigheten IAE.
Sedan USA och Israel inledde kriget den 28 februari i år – genom att bland annat bomba en flickskola och döda 120 skolbarn samma dag – har det globala oljepriset stigit. Bensinpriset har under samma tid ökat i 145 länder världen över, enligt Global Petrol Prices som undersöker bensinpriset i 170 länder, skriver Al Jazeera.
I USA har bensinpriset under samma tid stigit med 39 procent, enligt amerikanska AAA Fuel Prices. Enligt en färsk opinionsundersökning från Reuters/Ipsos som släpptes under måndagen har det folkliga stödet för kriget mot Iran samtidigt sjunkit till den lägsta nivån hittills i USA, bara 31 procent av invånarna stöder nu amerikanskt militärt agerande mot Iran.
Bessent ville inte heller svara på om USA tänker lägga sanktioner på kinesiska banker. Kina är Irans största handelspartner och den i särklass största importören av iransk olja.