7e7d9e58c84e53ab7f110c4f4e2a544f641b65ffDrönarattacken mot Leipzigs flygplats är allvarlig – och visar att Ryssland än en gång flyttat fram gränserna. Det menar försvarsexperten Markus Göransson, som har en hypotes om Putins mål med hybridangreppen.
Drönarattacken mot Leipzigs flygplats är allvarlig – och visar att Ryssland än en gång flyttat fram gränserna. Det menar försvarsexperten Markus Göransson, som har en hypotes om Putins mål med hybridangreppen.
0a1e9f3fb5b472b823c4629d987406df60e86fdcVart femte barn som använder internet utsattes för övergrepp online inom loppet av ett år, visar en ny global studie från Unicef.
Vart femte barn som använder internet utsattes för övergrepp online inom loppet av ett år, visar en ny global studie från Unicef.
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
0a82fbe41eae3dafd2c39bbe381c9f8715751e4fMed bara ett fåtal opinionsundersökningar i augusti tycks mätinflationen ha passerat sin kulmen. Men fortfarande är opinionsmätningarna en central del av politiken, menar statsvetaren Jonas Hinnfors – som samtidigt vill nyansera kritiken mot ett av Sveriges mest kontroversiella mätinstitut.
När Sverige gick till val för fyra år sedan översköljdes väljarna med mätningar. Bara under augusti publicerades ett 40-tal mätningar av de stora instituten: Novus, Ipsos, Indikator, Demoskop och Sifo (i dag Verian).
– Det var ganska mycket debatt om att det kom alldeles för tätt. Några institut hade mätningar nästan varje dag, säger Jonas Hinnfors (bilden), professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Trenden hade märkts av redan under de föregående valen: 2014 publicerades ett tiotal mätningar i augusti, och 2018 var de nästan 30. Men 2022 verkar ha varit kulmen. I år är nämligen mätningarna betydligt färre – bara ett tiotal har hittills publicerats under augusti.
Henrik Ekengren Oscarsson (bilden), även han professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar dock att det främst handlar om vad media fokuserar på.
”Så länge medierna bedömer att de vill lägga resurser på att beställa mätningar så kommer det vara ett stort fokus.”
Han säger att han egentligen inte ser något minskat fokus på mätningar inför valet 2026.
”Det finns inget hittills som tyder på att det skulle vara något trendbrott i vare sig antalet mätningar eller antalet artiklar som bygger på opinionsmätningar”, skriver han i ett mejl till Flamman.
”Mätningar är ett omfattande inslag i svenska valrörelser. Och det verkar ligga stabilt 2002-2022 med undantag från 2014 då vi hade en kraftig nedgång. Det är vad medieforskarnas tidsserier och analyser visar.”
Ibland kokas det soppa på en spik, vilket man som väljare bör vara observant på.
– Opinionsmätningar utgör en väldigt viktig del av den politiska debatten och dynamiken, inte minst om det är partier som ligger nära fyraprocentsspärren, säger Jonas Hinnfors.
– Ibland kokas det soppa på en spik, vilket man som väljare bör vara observant på. Både instituten och medierna vill gärna att det ska bli rubriker på det man presenterar. Om det är så att ett parti ökar med 0,7 procentenheter presenterar man det som att ”nu vänder det”. Men sådana små förändringar är ofta inom den statistiska felmarginalen, så det är ganska ohederligt.
– Men i stora drag kan man säga att de är hyfsat bra på att visa långsiktiga trender. De visar om något parti systematiskt är på väg att öka eller minska.
Hur ska man göra då?
– Titta inte bara på ett institut och en mätning. Titta på flera, och ta de senaste fyra, fem mätningarna, slå ihop dem och gör ett genomsnitt. Då kommer man förmodligen lite närmare verkligheten.
Hur mottagliga tror du att väljarna är för de politiska vindar som opinionsmätningarna representerar?
– Ganska lite egentligen, tror jag. Man har mätt spurtförändringar, där man frågar samma personer fyra veckor före valet och sedan tittar på hur de faktiskt röstat. Då brukar upp- och nedgången ligga på mellan 0,5 och 1,5 procent.
Under de senaste åren har skarp kritik riktats mot Demoskop, bland annat kopplat till ägaren Peje Emilssons kopplingar till både friskolebranschen och Sveriges statsminister Ulf Kristersson. Institutet har publicerat flera ifrågasatta undersökningar med utstickande resultat, bland annat en som visade ett högre väljarförtroende för Jimmie Åkesson än för Magdalena Andersson.
I vintras, efter Åkessons och Simona Mohamssons uppmärksammade presskonferens och kram, publicerade institutet en mätning där Liberalerna landade på 4,5 procent – en siffra som partiet inte varit i närheten av hos något annat institut.
https://www.flamman.se/professorerna-om-tido-2-0-lanseringen-nyliberal-nationalkonservatism/
Professorerna om Tidö 2.0-lanseringen: ”Nyliberal nationalkonservatism”
Inrikes Liz Fällman, Jacob Lundberg
Jonas Hinnfors har inte själv någon utarbetad uppfattning om kritiken mot Demoskops metoder, men hänvisar till att det diskuterats ganska ordentligt.
– Eftersom man har en självrekryterad panel kan det vara en del som rekryterar sig själva i något slags entusiasm, säger han till Flamman.
– Men att de medvetet skulle lyfta upp till exempel Liberalerna till en sådan siffra, det har jag inga indikationer på alls. Jag skulle inte tro att något institut riggar siffrorna på det sättet.
Skulle det finnas någon poäng med att manipulera mätningarna på ett sådant vis?
– Nej, det är tveksamt. När mätningen kom tänkte nog en del att nu har Mohamsson gjort rätt, och tyckte det var härligt. Men mycket snart var de liksom nere tydligt under fyra procent hos alla institut.
– Om entusiasmen ökar av en mätning så kan besvikelsen bli enorm av nästa.
b48fdd568596ff188cfedc7e2711d819fe09a757En undersökning som Svenska kyrkan, Amnesty, Diakonia, Human Rights Watch (HRW), Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds står bakom ger vid handen att en majoritet av riksdagspartierna står bakom betydligt kraftfullare åtgärder mot Israel än de som den sittande regeringen förestår i nuläget på grund av landets kränkningar av internationell rätt i Palestina . Samtidigt är […]
En undersökning som Svenska kyrkan, Amnesty, Diakonia, Human Rights Watch (HRW), Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds står bakom ger vid handen att en majoritet av riksdagspartierna står bakom betydligt kraftfullare åtgärder mot Israel än de som den sittande regeringen förestår i nuläget på grund av landets kränkningar av internationell rätt i Palestina .
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/ssssss.jpg
Samtidigt är skillnaderna stora mellan regerings- och oppositionspartierna. De sistnämnda fyra partierna (d v s S, V, MP och C) kräver till exempel ett nationellt förbud mot handel med illegala bosättningar, ett upphävande av associeringsavtalet mellan EU och Israel, en omfattande översyn av Sveriges relationer med Israel samt ett återinförande av finansieringen till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). Samtliga partier (förutom SD som inte har svarat) ställer sig samtidigt bakom Sveriges skyldighet att verkställa Internationella brottsmålsdomstolen ICC:s arresteringsorder liksom bakom införandet av riktade EU-sanktioner. Frågan om vapenhandel med Israel framstår slutligen som den fråga där det råder minst enighet mellan partierna och även bland oppositionspartierna: Endast V och MP vill stoppa vapenimporten medan S och C säger nej till det.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/guide.jpg
Den aktuella undersökningen kompletterar väl tre andra valguider för den/dem som är engagerad/e i migrations- och integrationsfrågorna (som kampanjen För en human migrationspolitik står bakom), klimat- och miljöpolitiken (som Naturskyddsföreningen står bakom) samt arbetsrätten och arbetslivsfrågorna (som tankesmedjan Arena Idé står bakom).
41ed597de411d70b4411fa90d02fd63fe25ea3faNaken maskerad man knackade på kvinnas fönster, misstänkt mordbrand vid Stockholms-krog, efterlyst svensk man gripen i Marocko och man hittad avliden i bostad i Östersund.
Naken maskerad man knackade på kvinnas fönster, misstänkt mordbrand vid Stockholms-krog, efterlyst svensk man gripen i Marocko och man hittad avliden i bostad i Östersund.
14c6ed5c6b9cb4837f78c022b33d9cd70ab43aeeArbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
689eea5fbd095bb1323215812ace928b600e323e14c6ed5c6b9cb4837f78c022b33d9cd70ab43aeeTITLE: Ekonomidoktorn sågar regeringen: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Därför pratar politikerna inte om full sysselsättning längre DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
729acc5f62ba60399c5ecc614bde75b9f597b28f689eea5fbd095bb1323215812ace928b600e323eTITLE: Ekonomidoktorn: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Ekonomidoktorn sågar regeringen: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
079b67f41807e269e14d8c4ab055b7623f6ba8d3729acc5f62ba60399c5ecc614bde75b9f597b28fTITLE: ”Sänkt skatt och lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Ekonomidoktorn: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
689eea5fbd095bb1323215812ace928b600e323eArbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
689eea5fbd095bb1323215812ace928b600e323e14c6ed5c6b9cb4837f78c022b33d9cd70ab43aeeTITLE: Ekonomidoktorn sågar regeringen: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Därför pratar politikerna inte om full sysselsättning längre DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
729acc5f62ba60399c5ecc614bde75b9f597b28f689eea5fbd095bb1323215812ace928b600e323eTITLE: Ekonomidoktorn: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Ekonomidoktorn sågar regeringen: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
079b67f41807e269e14d8c4ab055b7623f6ba8d3729acc5f62ba60399c5ecc614bde75b9f597b28fTITLE: ”Sänkt skatt och lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.
TITLE: Ekonomidoktorn: ”Lägre a-kassa minskar inte arbetslösheten” DESCRIPTION: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia. CONTENT: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög – närmare en halv miljon människor är utan jobb. Men frågan har hamnat nästan helt utanför valrörelsen. – Sverige har numera ett mål om prisstabilitet och först därefter kommer frågan om full sysselsättning, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia.