f3203bb64a46d7a90a967f2fb6931e4668ee4d84Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
d3f0f4bb0e69d3184248b2787f39bd15996eb22dSanna Hill befann sig på en central position i den högerextremistiska mediesfären i nästan 20 år – fram till avhoppet. Nu berättar hon för Journalisten om livet inne på Nya Tider, Exakt24 och Frihetsnytt. ”Jag har sett den ryska påverkansoperationen med egna ögon.”
Lördagen den 8 augusti blev Sanna Hills avhopp från den högerextrema rörelsen offentligt. I en lång intervju med Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius berättade hon att den utlösande faktorn för…
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fbSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC.
I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.”
I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter.
– Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet?
En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”.
– Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt?
– Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig.
Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”?
– Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut.
Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare?
– Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen.
Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon.
– Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna.
Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor.
– Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem.
Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar.
– Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor.
Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan?
– En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel.
Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fbTITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784bSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar…
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fbTITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
7c8f8e92c91ca5930c42aafcc875ecc14a777399Centerpartiet vill utvidga skyddet mot SLAPP-processer och Vänsterpartiet vill ändra avbildningsförbudet så att journalister åter ska kunna fotografera skyddsobjekt. Det visar Reportrar utan gränsers valenkät.
I valenkäten som Reportrar utan gränser presenterar idag bedyrar samtliga åtta riksdagspartier pressfrihetens betydelse, men när det gäller konkreta förslag spretar beskeden.
Vänsterpartiet är det enda parti som vill ändra avbildningsförbudet som gjort att flera journalister som filmat eller fotat skyddsobjekt har fällts.
Centerpartiet är ensamt om ett uttryckligt krav på att det befintliga skyddet mot SLAPP-processer ska utvidgas till rent svenska tvister. Miljöpartiet vill stärka skyddet men preciserar inte om det även ska omfatta sådana tvister. Flera andra partier är öppna för förändringar, men vill först utvärdera vilket skydd EU:s nya direktiv ger. Sverigedemokraterna anser att dagens skydd är tillräckligt.
– Väljarna har rätt att veta vilka partier som är beredda att gå från principförklaringar till konkreta beslut. Det som är positivt är att den regering som tillträder efter valet vet att partierna vill stärka pressfriheten. Nu behövs det bara enas om konkreta förslag på hur det ska göras, säger Erik Larsson, talesperson på Reportrar utan gränser Sverige, i en kommentar.
74e6989476e3d4e4d060d0ac2e30780f592de989Users on both sides of the political aisle have shared miscaptioned media related to Trump and his administration.
Users on both sides of the political aisle have shared miscaptioned media related to Trump and his administration.
0a3cd68a9dcfebc5679901a61fe77030345a7969Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar. Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes […]
Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar.
Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes födda med en utrikes född (och en inrikes född) förälder inkluderas och bland invånarna som är 18-49 år gamla handlar det om 40-45%.
Bland de yngre väljarna med utländsk bakgrund har de allra flesta utomeuropeisk bakgrund – över en tredjedel av alla invånare som är 18-49 år gamla har utomeuropeisk bakgrund – medan väljarna som har nordisk och europeisk bakgrund dominerar bland de äldre väljarna som har utländsk bakgrund och särskilt bland väljarna som är över 65 år gamla.
Två av de största väljargrupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund är dels väljarna med muslimsk bakgrund och dels väljarna med subsaharisk afrikansk bakgrund och dessa båda grupper överlappar också delvis med varandra.
Sverige är antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med en kulturell muslimsk bakgrund bredvid Frankrike och Bulgarien och det kan numera handla om 12-13% av totalbefolkningen liksom om 20% (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen. Vidare är Sverige antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med subsaharisk afrikansk bakgrund efter USA, Frankrike och Storbritannien och det handlar om minst 3,5% liksom om mer än dubbelt så mycket (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen.
Inför årets val har den muslimska gruppen Mosaiq samt föreningen Afrosvenskarnas riksorganisation var för sig frågat de olika riksdagspartierna om hur de förhåller sig till dessa båda väljargrupper med avseende på exempelvis arbetet mot diskriminering. Mosaiq och Afrosvenskarnas riksorganisation har sedan publicerat varsin sammanställning (och återigen var för sig) som är tänkt att vägleda de muslimska respektive afrosvenska väljarna inför den 13 september.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/foku.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/ind.jpg
Mosaiq kommer i sin sammanställning fram till att V och MP värnar om muslimers rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Vad gäller de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned. Afrosvenskarnas riksorganisation kommer i sin tur fram till att V och MP värnar om afrosvenskars rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Och vad beträffar de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/2.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/j-data.jpg
Afrosvenskarnas riksorganisation har också frågat de olika partierna om hur de ställer sig till jämlikhetsdatafrågan, det vill säga att börja samla in statistik om exempelvis hur de olika invandrar- och minoritetsväljarna röstar genom anonyma och frivilliga undersökningar, och återigen sticker V och MP ut då de båda är för att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata.
Det råder med andra ord en stark samstämmighet mellan de båda sammanställningarna och det går att tänka sig att V och MP och därefter S och C värnar om samtliga väljare med framför allt utomeuropeisk bakgrund allra mest bland riksdagspartierna – det vill säga dessa fyra partier värnar också allra mest om även latinamerikaners, sydasiaters och sydost- och östasiaters rättigheter allra mest.
Vad gäller de olika partiernas förhållningssätt till de fem nationella minoritetsgrupperna slutligen så har ingen mig veterligen försökt att sammanställa en sådan översikt men det går att tänka sig att V, MP, S och C antagligen också värnar om judarnas, romernas, samernas, tornedalingarnas och sverigefinnarnas rättigheter allra mest i jämförelse med Tidöpartierna.
38b01c253f882d1ae99afea0dcb7b7847edf460bKristdemokraterna går till val på att höja pensionen för dem som föder barn. Men notan skickas till studenterna som blir av med sin pensionsrätt. Än en gång får kvinnor betala för den ekonomiska ojämställdheten.
Kristdemokraterna går till val på att höja pensionen för dem som föder barn. Men notan skickas till studenterna som blir av med sin pensionsrätt. Än en gång får kvinnor betala för den ekonomiska ojämställdheten.
42ce644ccd675090f7b143ef265d1e26fccb82e2Ibland talar vi revolutionära kommunister om parlamentariska val som en värdemätare. Hur bra når vi ut med vår politik, hur mogen är arbetarklassen för vår ideologi? Det är inte ett helt dumt sätt att se det, eftersom den sätter en kort valrörelse i ett större sammanhang. Men en god värdemätare ska vara passiv i förhållande […]
Ibland talar vi revolutionära kommunister om parlamentariska val som en värdemätare. Hur bra når vi ut med vår politik, hur mogen är arbetarklassen för vår ideologi?
Det är inte ett helt dumt sätt att se det, eftersom den sätter en kort valrörelse i ett större sammanhang.
Men en god värdemätare ska vara passiv i förhållande till det den ska mäta och det är raka motsatsen till hur vi kommunister ska agera i valet. Vi vill såklart att så många människor som möjligt ställer sig bakom vår politik.
I min egen hemstad Göteborg sitter det idag 13 vänsterpartister och ett 20-tal sossar i stadens kommunfullmäktige. Hur skulle politiken här förändras av en vänsterpartist eller socialdemokrat mer eller mindre? Inte ett skit!
Samma sak gäller på andra orter. Det politiska samtalet är stelt och dött och utmanas bara av högerextrema partier.
En kommunist i fullmäktige hade varit en kvalitativ skillnad jämfört med om det röstas in ännu en trött vänsterpartist eller sosse. Det senare hade verkligen varit en bortkastad röst!
Det som behövs är en kompromisslös röst som försvarar freden och välfärden. När alla andra partier administrerar nedskärningarna och ställer sig bakom miljardrullningen till militären.
Ett bra valresultat för oss, oavsett om vi tar mandat eller ej, bidrar till att flytta fram positionerna för alla som kämpar. För fredsaktivister och Palestinavänner, stridbara arbetare och hyresgästaktivister.
Kommunistiska Partiet har inga ambitioner att administrera den lagstadgade nyliberala åtstramningspolitiken. Vi kan med handen på hjärtat lova att vi aldrig kommer rösta igenom en enda arbetarfientlig nedskärning.
I år ställer Kommunistiska Partiet upp i 18 kommunalval och ett regionalval. Men vår politik inskränker sig inte till det lokala. Vi går till val på helheten i vår politik och under paroller som vi arbetat med över lång tid. Därför vet vi att människor vi möter i valrörelsen kommer be oss om råd om vilka de ska rösta på i riksdagsvalet.
Det går att vara både politisk och pragmatisk. Dagens rödgröna partier utgör inte någon opposition till dagens politik. De accepterar både Natomedlemskapet, krigshysterin, nedskärningarna, Tidöpartiernas ökade repression och det pågående israeliska folkmordet.
Trots det kommer vissa väljare ha svårt att släppa den vänsterpartisiska snuttefilten. Rädslan för fyra nya år med en blåbrun regering gör att de lägger sin röst på “det minst dåliga” alternativet. Andra väljare har med rätta tappat tron på de rödgröna och kommer kanske lägga sin röst på den nya vänsterlistan Enad röst, som består av organisationerna Solidaritet och Feministerna.
Alldeles oavsett hur resonemanget går i riksdagsvalet finns det en möjlighet för alla som ställer sig bakom vår politik att dela på sina röster och stötta Kommunistiska Partiet i de kommun- och regionval vi ställer upp i. Varje röst på Kommunistiska Partiet är en röst för en verklig opposition mot nedskärningar och krigshets.
039fd3716f228f8ea3fd50215099fb376cfc905cSverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi.
Sverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi.
7d10e424da18b0887a368af8774fbbae34f8c79a039fd3716f228f8ea3fd50215099fb376cfc905cTITLE: ”Det som händer i den svenska kriminalpolitiken är en revolution” DESCRIPTION: Sverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi. CONTENT: Sverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi.
TITLE: ”Det som händer i den svenska kriminalpolitiken är en revolution” DESCRIPTION: Sverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi. CONTENT: Sverige är inte först med att placera fångar i ett annat land för att lösa platsbrist i fängelser. Men för Sverige verkar det handla om så mycket mer. – De som skickas till Estland är bara en droppe i havet, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi.