Tornevall Networks

← Back to feed

Centerpartiet polisanmäler journalist – Mediesverige tiger

Permalink
Published: 2026-08-25 14:52:03
Discovered: 2026-08-25 15:09:27
Author: Joakim Lamotte
Hash: 0e287dbf53385bd9077a046d5c6d9e6d83673811
https://www.joakimlamotte.se/p/centerpartiet-polisanmaler-journalist
Description
När Janne Josefsson filmade politiker med dold kamera fick han Stora Journalistpriset. När Christian Peterson gör samma sak polisanmäls han av Centerpartiet.
Content
Christian Peterson ställde frågor till Centerpartiets Lena-Maria Jansson. Nu är han polisanmäld.

Kanske har ni sett klippet där Centerpartiets politiska sekreterare i Uppsala, Lena-Maria Jansson, uttalar sig om dömda pedofiler och drar en minst sagt häpnadsväckande parallell till snatteri.

Filmen är inspelad med dold kamera av frilansjournalisten Christian Peterson, som driver en egen nyhetssajt med utgivningsbevis och bland annat gör uppdrag åt nyhetskanalen Riks.

I klippet frågar Peterson om grannar bör få veta om en person som dömts för sexualbrott mot barn flyttar in i deras område. Jansson resonerar kring att den dömde har avtjänat sitt straff och frågar retoriskt om den som åkt fast för snatteri aldrig mer ska få gå in i ett varuhus.

Svaret blev ett smärre haveri och klippet spreds snabbt i sociala medier, där det bland annat delades av Pernilla Wahlgren. Inte särskilt konstigt. Uttalandet är anmärkningsvärt i sig och blir knappast mindre uppseendeväckande mot bakgrund av de pedofilskandaler som tidigare skakat Centerpartiet.

Men det verkligt anmärkningsvärda kommer efteråt. I stället för att förklara och utveckla sin hållning väljer Jansson att polisanmäla Christian Peterson för förtal, efter råd från sina kollegor i Centerpartiet.

En journalist ställer alltså en fråga till en politiskt anställd person. Hon svarar. Svaret filmas och publiceras. När människor reagerar på vad hon själv har sagt blir journalisten polisanmäld. Det är ett agerande som enligt mig inte hör hemma i en demokrati.

Och låt oss inte låtsas som att själva metoden skulle vara något främmande inslag i svensk journalistik. Dold kamera har använts i decennier inom granskande journalistik. Det kanske mest berömda exemplet är Uppdrag gransknings valstugereportage inför valet 2002, då Janne Josefsson gick runt i svenska valstugor och filmade politiker i smyg.

Reportaget slog ner som en bomb, politiker fick avgå och Janne Josefsson belönades med Stora Journalistpriset för Årets avslöjande.

Kontrasten till dagens situation är närmast absurd. Föreställ er om Moderaterna efter valstugereportaget 2002 hade polisanmält Janne Josefsson för förtal eftersom de ogillade konsekvenserna av vad deras egna företrädare sagt framför hans dolda kamera. Mediesverige hade gått i taket, och med all rätt.

Men när Christian Peterson polisanmäls är det märkligt tyst.

Det är extra bekymmersamt eftersom den svenska förtalslagstiftningen innebär att en uppgift inte automatiskt är straffri bara för att den är sann. Vi har under senare tid sett uppmärksammade fall där människor dragits inför rätta efter att ha publicerat sanna uppgifter om personer dömda för sexualbrott. Mot den bakgrunden borde det åtminstone väcka debatt när en politiker använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter en publicering.

Man kunde därför förvänta sig att Journalistförbundet och landets alla högljudda försvarare av pressfriheten skulle reagera. Men någon större upprördhet syns inte till.

Sveriges Radio väljer i stället att göra ett reportage där fokus hamnar på hur Centerpartiets valarbetare mår efter publiceringen. Regionrådet Unn Harsem får berätta om den skärrade stämningen och svara på frågor om hur människorna i valstugan mår.

Det är en närmast surrealistisk journalistisk prioritering. En politiker polisanmäler en journalist efter att hennes egna uttalanden publicerats, men strålkastarljuset riktas mot hur jobbig publiceringen varit för partiet.

Sannolikt spelar det roll att Christian Peterson är en frilansjournalist på högerkanten som enligt egen beskrivning granskar bland annat vänsteraktivism och migration. Han tillhör helt enkelt inte den fina journalistiska sfär där rätt redaktion bakom ryggen tycks ge automatiskt tillträde till solidariteten.

Lek med tanken att en journalist från vänstertidningen Dagens ETC i stället hade gått runt med dold kamera i Sverigedemokraternas valstugor och fått en SD-företrädare att göra motsvarande uppseendeväckande uttalanden. Om Sverigedemokraterna därefter hade svarat med en polisanmälan för förtal är det svårt att föreställa sig samma tystnad. Jimmie Åkesson hade sannolikt jagats med blåslampa och det hade varnats för såväl hot mot pressfriheten som angrepp på demokratin.

Och den kritiken hade varit berättigad.

För pressfriheten kan inte fungera så att den bara gäller journalister man tycker om. Man kan ogilla Christian Petersons politiska utgångspunkter, hans journalistik och hans sätt att ställa frågor. Man kan också diskutera om dold kamera var motiverad i just det här fallet. Men metoden blir inte automatiskt god journalistik när Janne Josefsson håller i kameran och suspekt när Christian Peterson gör det.

Det är därför tystnaden från Mediesverige är så besvärande. När ett politiskt parti använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter att en av dess egna företrädare gjort bort sig framför en kamera borde det diskuteras på redaktioner, i Journalistförbundet och hos Publicistklubben.

För principer som bara gäller de egna vännerna är i slutändan inga principer alls.

Joakim Lamotte

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
History (2 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-08-25 14:52:03 (discovered: 2026-08-25 14:52:27) hash: 84e4182f8ab77eb0c0c4c4261518846877e9fb82
To 2026-08-25 14:52:03 (discovered: 2026-08-25 15:09:27) hash: 0e287dbf53385bd9077a046d5c6d9e6d83673811
Title
Centerpartiet polisanmäler journalist – Mediesverige tiger
Description
När Janne Josefsson filmade politiker med dold kamera fick han Stora Journalistpriset. När Christian Peterson gör samma sak polisanmäls han av Centerpartiet.
Content
Christian Peterson ställde frågor till Centerpartiets Lena-Maria Jansson. Nu är han polisanmäld.Kanske har ni sett klippet där Centerpartiets politiska sekreterare i Uppsala, Lena-Maria Jansson, uttalar sig om dömda pedofiler och drar en minst sagt häpnadsväckande parallell till snatteri.Filmen är inspelad med dold kamera av frilansjournalisten Christian Peterson, som driver en egen nyhetssajt med utgivningsbevis och bland annat gör uppdrag åt nyhetskanalen Riks.I klippet frågar Peterson om grannar bör få veta om en person som dömts för sexualbrott mot barn flyttar in i deras område. Jansson resonerar kring att den dömde har avtjänat sitt straff och frågar retoriskt om den som åkt fast för snatteri aldrig mer ska få gå in i ett varuhus.Svaret blev ett smärre haveri och klippet spreds snabbt i sociala medier, där det bland annat delades av Pernilla Wahlgren. Inte särskilt konstigt. Uttalandet är anmärkningsvärt i sig och blir knappast mindre uppseendeväckande mot bakgrund av de pedofilskandaler som tidigare skakat Centerpartiet.Men det verkligt anmärkningsvärda kommer efteråt. I stället för att förklara och utveckla sin hållning väljer Jansson att polisanmäla Christian Peterson för förtal, efter råd från sina kollegor i Centerpartiet.En journalist ställer alltså en fråga till en politiskt anställd person. Hon svarar. Svaret filmas och publiceras. När människor reagerar på vad hon själv har sagt blir journalisten polisanmäld. Det är ett agerande som enligt mig inte hör hemma i en demokrati.Och låt oss inte låtsas som att själva metoden skulle vara något främmande inslag i svensk journalistik. Dold kamera har använts i decennier inom granskande journalistik. Det kanske mest berömda exemplet är Uppdrag gransknings valstugereportage inför valet 2002, då Janne Josefsson gick runt i svenska valstugor och filmade politiker i smyg.Reportaget slog ner som en bomb, politiker fick avgå och programmet anmäldes hela 92 gånger till Granskningsnämnden. Det friades och journalisterna Janne Josefsson belönades senare med Stora Journalistpriset för Årets avslöjande.Kontrasten till dagens situation är närmast absurd. Föreställ er om Moderaterna efter valstugereportaget 2002 hade polisanmält Janne Josefsson för förtal eftersom de ogillade konsekvenserna av vad deras egna företrädare sagt framför hans dolda kamera. Mediesverige hade gått i taket, och med all rätt.Men när Christian Peterson polisanmäls är det märkligt tyst.Det är extra bekymmersamt eftersom den svenska förtalslagstiftningen innebär att en uppgift inte automatiskt är straffri bara för att den är sann. Vi har under senare tid sett uppmärksammade fall där människor dragits inför rätta efter att ha publicerat sanna uppgifter om personer dömda för sexualbrott. Mot den bakgrunden borde det åtminstone väcka debatt när en politiker använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter en publicering.Man kunde därför förvänta sig att Journalistförbundet och landets alla högljudda försvarare av pressfriheten skulle reagera. Men någon större upprördhet syns inte till.Sveriges Radio väljer i stället att göra ett reportage där fokus hamnar på hur Centerpartiets valarbetare mår efter publiceringen. Regionrådet Unn Harsem får berätta om den skärrade stämningen och svara på frågor om hur människorna i valstugan mår.Det är en närmast surrealistisk journalistisk prioritering. En politiker polisanmäler en journalist efter att hennes egna uttalanden publicerats, men strålkastarljuset riktas mot hur jobbig publiceringen varit för partiet.Sannolikt spelar det roll att Christian Peterson är en frilansjournalist på högerkanten som enligt egen beskrivning granskar bland annat vänsteraktivism och migration. Han tillhör helt enkelt inte den fina journalistiska sfär där rätt redaktion bakom ryggen tycks ge automatiskt tillträde till solidariteten.Lek med tanken att en journalist från vänstertidningen Dagens ETC i stället hade gått runt med dold kamera i Sverigedemokraternas valstugor och fått en SD-företrädare att göra motsvarande uppseendeväckande uttalanden. Om Sverigedemokraterna därefter hade svarat med en polisanmälan för förtal är det svårt att föreställa sig samma tystnad. Jimmie Åkesson hade sannolikt jagats med blåslampa och det hade varnats för såväl hot mot pressfriheten som angrepp på demokratin.Och den kritiken hade varit berättigad.För pressfriheten kan inte fungera så att den bara gäller journalister man tycker om. Man kan ogilla Christian Petersons politiska utgångspunkter, hans journalistik och hans sätt att ställa frågor. Man kan också diskutera om dold kamera var motiverad i just det här fallet. Men metoden blir inte automatiskt god journalistik när Janne Josefsson håller i kameran och suspekt när Christian Peterson gör det.Det är därför tystnaden från Mediesverige är så besvärande. När ett politiskt parti använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter att en av dess egna företrädare gjort bort sig framför en kamera borde det diskuteras på redaktioner, i Journalistförbundet och hos Publicistklubben.För principer som bara gäller de egna vännerna är i slutändan inga principer alls.Joakim LamotteStöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:Bli prenumerant!Eller donera via:Swish: 1233561149BG: 5431-6872Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Versions

  1. 2026-08-25 14:52:03
    Discovered: 2026-08-25 15:09:27 Hash: 0e287dbf53385bd9077a046d5c6d9e6d83673811
    Title:
    Centerpartiet polisanmäler journalist – Mediesverige tiger
    Description:
    När Janne Josefsson filmade politiker med dold kamera fick han Stora Journalistpriset. När Christian Peterson gör samma sak polisanmäls han av Centerpartiet.
    Content
    Christian Peterson ställde frågor till Centerpartiets Lena-Maria Jansson. Nu är han polisanmäld.

    Kanske har ni sett klippet där Centerpartiets politiska sekreterare i Uppsala, Lena-Maria Jansson, uttalar sig om dömda pedofiler och drar en minst sagt häpnadsväckande parallell till snatteri.

    Filmen är inspelad med dold kamera av frilansjournalisten Christian Peterson, som driver en egen nyhetssajt med utgivningsbevis och bland annat gör uppdrag åt nyhetskanalen Riks.

    I klippet frågar Peterson om grannar bör få veta om en person som dömts för sexualbrott mot barn flyttar in i deras område. Jansson resonerar kring att den dömde har avtjänat sitt straff och frågar retoriskt om den som åkt fast för snatteri aldrig mer ska få gå in i ett varuhus.

    Svaret blev ett smärre haveri och klippet spreds snabbt i sociala medier, där det bland annat delades av Pernilla Wahlgren. Inte särskilt konstigt. Uttalandet är anmärkningsvärt i sig och blir knappast mindre uppseendeväckande mot bakgrund av de pedofilskandaler som tidigare skakat Centerpartiet.

    Men det verkligt anmärkningsvärda kommer efteråt. I stället för att förklara och utveckla sin hållning väljer Jansson att polisanmäla Christian Peterson för förtal, efter råd från sina kollegor i Centerpartiet.

    En journalist ställer alltså en fråga till en politiskt anställd person. Hon svarar. Svaret filmas och publiceras. När människor reagerar på vad hon själv har sagt blir journalisten polisanmäld. Det är ett agerande som enligt mig inte hör hemma i en demokrati.

    Och låt oss inte låtsas som att själva metoden skulle vara något främmande inslag i svensk journalistik. Dold kamera har använts i decennier inom granskande journalistik. Det kanske mest berömda exemplet är Uppdrag gransknings valstugereportage inför valet 2002, då Janne Josefsson gick runt i svenska valstugor och filmade politiker i smyg.

    Reportaget slog ner som en bomb, politiker fick avgå och Janne Josefsson belönades med Stora Journalistpriset för Årets avslöjande.

    Kontrasten till dagens situation är närmast absurd. Föreställ er om Moderaterna efter valstugereportaget 2002 hade polisanmält Janne Josefsson för förtal eftersom de ogillade konsekvenserna av vad deras egna företrädare sagt framför hans dolda kamera. Mediesverige hade gått i taket, och med all rätt.

    Men när Christian Peterson polisanmäls är det märkligt tyst.

    Det är extra bekymmersamt eftersom den svenska förtalslagstiftningen innebär att en uppgift inte automatiskt är straffri bara för att den är sann. Vi har under senare tid sett uppmärksammade fall där människor dragits inför rätta efter att ha publicerat sanna uppgifter om personer dömda för sexualbrott. Mot den bakgrunden borde det åtminstone väcka debatt när en politiker använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter en publicering.

    Man kunde därför förvänta sig att Journalistförbundet och landets alla högljudda försvarare av pressfriheten skulle reagera. Men någon större upprördhet syns inte till.

    Sveriges Radio väljer i stället att göra ett reportage där fokus hamnar på hur Centerpartiets valarbetare mår efter publiceringen. Regionrådet Unn Harsem får berätta om den skärrade stämningen och svara på frågor om hur människorna i valstugan mår.

    Det är en närmast surrealistisk journalistisk prioritering. En politiker polisanmäler en journalist efter att hennes egna uttalanden publicerats, men strålkastarljuset riktas mot hur jobbig publiceringen varit för partiet.

    Sannolikt spelar det roll att Christian Peterson är en frilansjournalist på högerkanten som enligt egen beskrivning granskar bland annat vänsteraktivism och migration. Han tillhör helt enkelt inte den fina journalistiska sfär där rätt redaktion bakom ryggen tycks ge automatiskt tillträde till solidariteten.

    Lek med tanken att en journalist från vänstertidningen Dagens ETC i stället hade gått runt med dold kamera i Sverigedemokraternas valstugor och fått en SD-företrädare att göra motsvarande uppseendeväckande uttalanden. Om Sverigedemokraterna därefter hade svarat med en polisanmälan för förtal är det svårt att föreställa sig samma tystnad. Jimmie Åkesson hade sannolikt jagats med blåslampa och det hade varnats för såväl hot mot pressfriheten som angrepp på demokratin.

    Och den kritiken hade varit berättigad.

    För pressfriheten kan inte fungera så att den bara gäller journalister man tycker om. Man kan ogilla Christian Petersons politiska utgångspunkter, hans journalistik och hans sätt att ställa frågor. Man kan också diskutera om dold kamera var motiverad i just det här fallet. Men metoden blir inte automatiskt god journalistik när Janne Josefsson håller i kameran och suspekt när Christian Peterson gör det.

    Det är därför tystnaden från Mediesverige är så besvärande. När ett politiskt parti använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter att en av dess egna företrädare gjort bort sig framför en kamera borde det diskuteras på redaktioner, i Journalistförbundet och hos Publicistklubben.

    För principer som bara gäller de egna vännerna är i slutändan inga principer alls.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
  2. 2026-08-25 14:52:03
    Discovered: 2026-08-25 14:52:27 Hash: 84e4182f8ab77eb0c0c4c4261518846877e9fb82
    Title:
    Centerpartiet polisanmäler journalist – Mediesverige tiger
    Description:
    När Janne Josefsson filmade politiker med dold kamera fick han Stora Journalistpriset. När Christian Peterson gör samma sak polisanmäls han av Centerpartiet.
    Content
    Christian Peterson ställde frågor till Centerpartiets Lena-Maria Jansson. Nu är han polisanmäld.

    Kanske har ni sett klippet där Centerpartiets politiska sekreterare i Uppsala, Lena-Maria Jansson, uttalar sig om dömda pedofiler och drar en minst sagt häpnadsväckande parallell till snatteri.

    Filmen är inspelad med dold kamera av frilansjournalisten Christian Peterson, som driver en egen nyhetssajt med utgivningsbevis och bland annat gör uppdrag åt nyhetskanalen Riks.

    I klippet frågar Peterson om grannar bör få veta om en person som dömts för sexualbrott mot barn flyttar in i deras område. Jansson resonerar kring att den dömde har avtjänat sitt straff och frågar retoriskt om den som åkt fast för snatteri aldrig mer ska få gå in i ett varuhus.

    Svaret blev ett smärre haveri och klippet spreds snabbt i sociala medier, där det bland annat delades av Pernilla Wahlgren. Inte särskilt konstigt. Uttalandet är anmärkningsvärt i sig och blir knappast mindre uppseendeväckande mot bakgrund av de pedofilskandaler som tidigare skakat Centerpartiet.

    Men det verkligt anmärkningsvärda kommer efteråt. I stället för att förklara och utveckla sin hållning väljer Jansson att polisanmäla Christian Peterson för förtal, efter råd från sina kollegor i Centerpartiet.

    En journalist ställer alltså en fråga till en politiskt anställd person. Hon svarar. Svaret filmas och publiceras. När människor reagerar på vad hon själv har sagt blir journalisten polisanmäld. Det är ett agerande som enligt mig inte hör hemma i en demokrati.

    Och låt oss inte låtsas som att själva metoden skulle vara något främmande inslag i svensk journalistik. Dold kamera har använts i decennier inom granskande journalistik. Det kanske mest berömda exemplet är Uppdrag gransknings valstugereportage inför valet 2002, då Janne Josefsson gick runt i svenska valstugor och filmade politiker i smyg.

    Reportaget slog ner som en bomb, politiker fick avgå och programmet anmäldes hela 92 gånger till Granskningsnämnden. Det friades och journalisterna belönades senare med Stora Journalistpriset för Årets avslöjande.

    Kontrasten till dagens situation är närmast absurd. Föreställ er om Moderaterna efter valstugereportaget 2002 hade polisanmält Janne Josefsson för förtal eftersom de ogillade konsekvenserna av vad deras egna företrädare sagt framför hans dolda kamera. Mediesverige hade gått i taket, och med all rätt.

    Men när Christian Peterson polisanmäls är det märkligt tyst.

    Det är extra bekymmersamt eftersom den svenska förtalslagstiftningen innebär att en uppgift inte automatiskt är straffri bara för att den är sann. Vi har under senare tid sett uppmärksammade fall där människor dragits inför rätta efter att ha publicerat sanna uppgifter om personer dömda för sexualbrott. Mot den bakgrunden borde det åtminstone väcka debatt när en politiker använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter en publicering.

    Man kunde därför förvänta sig att Journalistförbundet och landets alla högljudda försvarare av pressfriheten skulle reagera. Men någon större upprördhet syns inte till.

    Sveriges Radio väljer i stället att göra ett reportage där fokus hamnar på hur Centerpartiets valarbetare mår efter publiceringen. Regionrådet Unn Harsem får berätta om den skärrade stämningen och svara på frågor om hur människorna i valstugan mår.

    Det är en närmast surrealistisk journalistisk prioritering. En politiker polisanmäler en journalist efter att hennes egna uttalanden publicerats, men strålkastarljuset riktas mot hur jobbig publiceringen varit för partiet.

    Sannolikt spelar det roll att Christian Peterson är en frilansjournalist på högerkanten som enligt egen beskrivning granskar bland annat vänsteraktivism och migration. Han tillhör helt enkelt inte den fina journalistiska sfär där rätt redaktion bakom ryggen tycks ge automatiskt tillträde till solidariteten.

    Lek med tanken att en journalist från vänstertidningen Dagens ETC i stället hade gått runt med dold kamera i Sverigedemokraternas valstugor och fått en SD-företrädare att göra motsvarande uppseendeväckande uttalanden. Om Sverigedemokraterna därefter hade svarat med en polisanmälan för förtal är det svårt att föreställa sig samma tystnad. Jimmie Åkesson hade sannolikt jagats med blåslampa och det hade varnats för såväl hot mot pressfriheten som angrepp på demokratin.

    Och den kritiken hade varit berättigad.

    För pressfriheten kan inte fungera så att den bara gäller journalister man tycker om. Man kan ogilla Christian Petersons politiska utgångspunkter, hans journalistik och hans sätt att ställa frågor. Man kan också diskutera om dold kamera var motiverad i just det här fallet. Men metoden blir inte automatiskt god journalistik när Janne Josefsson håller i kameran och suspekt när Christian Peterson gör det.

    Det är därför tystnaden från Mediesverige är så besvärande. När ett politiskt parti använder förtalslagstiftningen mot en journalist efter att en av dess egna företrädare gjort bort sig framför en kamera borde det diskuteras på redaktioner, i Journalistförbundet och hos Publicistklubben.

    För principer som bara gäller de egna vännerna är i slutändan inga principer alls.

    Joakim Lamotte

    Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

    Bli prenumerant!

    Eller donera via:

    Swish: 1233561149

    BG: 5431-6872

    Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.