Tornevall Networks

Versions

1. 2026-08-19 12:00:57

   Discovered: 2026-08-28 10:12:42 Hash: b9460eb663a1bdcf7d193ff9f750a658be71185d
   Title:

   Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”
   Description:

   Sekundärlegitimering uppfattas som ett kryphål, men regeln har funnits i 20 år.
   Content

   Valmyndighetens information om att du kan rösta utan id – om en annan legitimerad person går i god för dig – har överraskat och rört upp känslor i sociala medier. Men det är faktiskt resultatet av en 20 år gammal lagskärpning.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
   
   Ett inlägg publicerat på Twitter/X i måndags lyder: “Vad är det här för jävla skit? Som att be om valfusk”. Inlägget har hittills setts över 163 000 gånger enligt plattformens räkneverk.
   
   Bifogat är en bild av Valmyndighetens informationsblad, med ett stycke markerat i rött:
   
   Du behöver inte ta med ditt röstkort för att rösta. Men du behöver ta med en id-handling. Om du inte har någon id-handling kan en annan person intyga att du är du. Den personen måste visa sin id-handling.
   Ur skärmdump på Twitter/X av Valmyndighetens informationsblad
   
   Inlägg på Twitter/X den 17 augusti.
   
   ”Låter inte det här som ett kryphål i röstningsförfarandet, ”någon annan kan intyga att du är du”?”, skriver en användare på Twitter/X och får medhåll i kommentarsfältet. ”Skriker valfusk”, skriver en annan.
   
   Regel med 20 år på nacken
   
   Det kan låta konstigt – men bakgrunden till detta är i själva verket en lagskärpning. Fram till 2006 behövdes ingen id-handling alls för att rösta.
   
   Inlägg på Twitter/X den 10 augusti.
   
   I stället räckte det med att du uppgav dina personuppgifter. Om röstmottagaren inte kände igen dig kontrollerade denna att du verkligen fanns i röstlängden, och inte redan hade röstat. Sedan togs rösten emot.Om det sedan kom in ytterligare en väljare i vallokalen, och påstod sig vara samma person skulle ju fuskförsöket snart uppdagas.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 augusti.
   
   Under 90-talet hade förvisso id-krav diskuterats. Men slutsatsen av de utredningar som tillsatts var att det inte fanns några tecken på att systemet utnyttjades. Det, i kombination med att hundratusen väljare över 65 år uppskattades sakna id-handlingar, gjorde att riskerna med ett sådant krav ansågs överväga fördelarna.
   
   I början av 00-talet skiftade den ekvationen. Inför EU-valet 2004 avslöjade tidningen Sydsvenskan hur de följt en man som röstat under tio olika namn, i tio olika vallokaler. Han berättade att det lätt gick att få tag på röstkort från personer som själva inte tänkt delta, eller var villiga att sälja sitt inflytande.
   
   Från Aftonbladets artikel 2004.
   
   Detta, tillsammans med att allt färre antogs sakna id-handlingar, gjorde att man inför valet 2006 införde dagens regelverk, som kräver att du legitimerar dig. Men det innebär fortfarande inte ett krav på id-handling.För att inte exkludera dem som ändå saknar en sådan – exempelvis pensionärer utan körkort, med utgångna pass – lade man till ett undantag: “Väljare som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet”.
   
   Exempelvis då genom att någon annan går i god för dig.
   
   Utdrag ur inlägg på Facebook 18 augusti.
   
   Båda bockas av
   
   Vad det innebär i praktiken är att personen visar sin egen id-handling, och bekräftar att du är du. Ditt namn stäms av i röstlängden, och om du redan inte röstat, tas din röst emot. Men vad som också sker är att personen som identifierat dig registreras.
   
   Om det sedan skulle uppstå misstankar om fusk – exempelvis genom att ni uppgivit ett namn som tillhör en annan, röstberättigad person, och denne nu kommer till vallokalen – upprättas en polisanmälan. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.
   
   Men detta, menar Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten, har sedan 2006 aldrig inträffat:
   
   – Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt. För att fuska på det här sättet, om det ens är möjligt, så ska det ganska mycket till.
   
   Kommentar på Twitter/X den 18 augusti.
   
   Hon får medhåll av Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han sitter dumt till när vi ringer, men skriver i ett mejl:
   
   För att man ska kunna avge en röst i valet måste man ju avprickas i vallängden, det går alltså inte att ’koka ihop’ falska röster från personer som inte finns.Skulle man vilja använda denna metod för att påverka ett val skulle det alltså krävas att man utger sig för att identifiera någon som varande en annan person som faktiskt finns i röstlängden, och dessutom göra detta väldigt många gånger.Detta förefaller knappast särskilt görbart och ganska snart skulle de väljare som kommer till vallokalen och finner sig avprickade utan att ha röstat börja reagera.
   Ur mejl från Jan Teorell
   
   – Det här skulle jag säga är ganska otroligt att det har förekommit, för det skulle vi med stor sannolikhet ha kännedom om, säger Anna Nyqvist.
   
   Kommentar på Twitter/X den 16 augusti.
   
   När Källkritikbyrån ringer upp statsvetarprofessorerna Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet, och Anders Sannerstedt vid Lunds, är inte heller de bekanta med problem kopplade till det nuvarande systemet.
   
   Samtidigt öppnar båda för att ny data – som exempelvis visar att få har behov av möjligheten till sekundärlegitimering, eller att det de facto skett oegentligheter kopplade till det, skulle kunna öppna upp för framtida förändringar av regelverket.
   
   – Vi slipar ju hela tiden på diamanten som är vår valadministration, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
   
   Amerikanska tongångar har nått Sverige
   
   De senaste åren har Valmyndigheten sett en markant ökning av inlägg på sociala medier som antyder, eller rakt ut hävdar, att systematiskt valfusk förekommer eller skulle kunna förekomma – något myndigheten hittills inte sett några tecken på, eller risker för, i Sverige.
   
   I stället kopplar Anna Nyqvist utvecklingen till den i USA.
   
   Från nyhetsbyrån AFP 1 november 2024.
   
   Där har sedan 2016 hätska debatter om valens integritet utbytt varandra – inte minst i samband med valet 2020, förstås, då spänningarna eskalerade i stormningen av Kapitolium.
   
   – Det här med att legitimera sig, och risken för felaktiga identiteter i röstlängden och så, har ju också viss överspridning från USA. Där har det varit mycket diskussioner om hur man ska kunna legitimera sig, och där har man en annan utmaning än vad vi har, i det att man i flera delstater inte har någon automatisk röstlängd. Vår röstlängd kommer ju från folkbokföringen, så det går inte bara att stoppa in en identitet, utan du skulle verkligen behöva hitta en person som inte kommer att rösta.
   
   Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 16 augusti.
   
   Samtidigt, menar Nyqvist, är Sverige än så länge relativt förskonat från sådana tendenser – om man med “sådana” menar misstänkliggöranden av valsystemet.
   
   – Sådant sker fortfarande i väldigt liten skala skulle jag säga. Glädjande nog har väljare i Sverige ett väldigt högt förtroende för valsystemet. Så när vi pratar om det här så går det inte att jämföra med länder som har utmaningar på det här området. Men enskilda frågor och enskilda diskussioner på sociala medier, det upplever vi att det har ökat, säger Anna Nyqvist.
   
   Inlägg på Twitter/X den 19 augusti.
   
   Sammantaget: Du kan gå till en röstlokal ihop med en person, visa din id-handling och bekräfta att personen är den som den säger sig vara. Personen bockas av i röstlängden och kan lägga sin röst, och även du registreras.
   
   Det är brottsligt att fuska med detta. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.Möjligheten att identifiera någon som saknar id-handling verkar ha överraskat en del människor i sociala medier som oroas över potentiellt valfusk, men vi hittar inte tecken på att det här är ett förekommande problem. Valmyndigheten säger till Källkritikbyrån att de inte känner till fall där man missbrukat den här möjligheten sedan den infördes 2006.LÄS MER:► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA► Påståenden om valfusk efter valet i Norge
   
   Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-08-19 12:00:57

   Discovered: 2026-08-19 12:02:30 Hash: ace1d173fdee3884c57237b6b98f167e4208ca7a
   Title:

   Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”
   Description:

   Sekundärlegitimering uppfattas som ett kryphål, men regeln har funnits i 20 år.
   Content

   Valmyndighetens information om att du kan rösta utan id – om en annan legitimerad person går i god för dig – har överraskat och rört upp känslor i sociala medier. Men det är faktiskt resultatet av en 20 år gammal lagskärpning.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
   
   Ett inlägg publicerat på Twitter/X i måndags lyder: “Vad är det här för jävla skit? Som att be om valfusk”. Inlägget har hittills setts över 163 000 gånger enligt plattformens räkneverk.
   
   Bifogat är en bild av Valmyndighetens informationsblad, med ett stycke markerat i rött:
   
   Du behöver inte ta med ditt röstkort för att rösta. Men du behöver ta med en id-handling. Om du inte har någon id-handling kan en annan person intyga att du är du. Den personen måste visa sin id-handling.
   Ur skärmdump på Twitter/X av Valmyndighetens informationsblad
   
   Inlägg på Twitter/X den 17 augusti.
   
   ”Låter inte det här som ett kryphål i röstningsförfarandet, ”någon annan kan intyga att du är du”?”, skriver en annan användare på Twitter/X och får medhåll i kommentarsfältet. ”Skriker valfusk”, skriver en annan.
   
   Regel med 20 år på nacken
   
   Det kan låta konstigt – men bakgrunden till detta är i själva verket en lagskärpning. Fram till 2006 behövdes ingen id-handling alls för att rösta.
   
   Inlägg på Twitter/X den 10 augusti.
   
   I stället räckte det med att du uppgav dina personuppgifter. Om röstmottagaren inte kände igen dig kontrollerade denna att du verkligen fanns i röstlängden, och inte redan hade röstat. Sedan togs rösten emot. Om det sedan kom in ytterligare en väljare i vallokalen, och påstod sig vara samma person, skulle ju fuskförsöket snart uppdagas.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 augusti.
   
   Under 90-talet hade förvisso id-krav diskuterats. Men slutsatsen av de utredningar som tillsatts var att det inte fanns några tecken på att systemet utnyttjades. Det, i kombination med att hundratusen väljare över 65 år uppskattades sakna id-handlingar, gjorde att riskerna med ett sådant krav ansågs överväga fördelarna.
   
   I början av 00-talet skiftade den ekvationen. Inför EU-valet 2004 avslöjade tidningen Sydsvenskan hur de följt en man som röstat under tio olika namn, i tio olika vallokaler. Han berättade att det lätt gick att få tag på röstkort från personer som själva inte tänkt delta, eller var villiga att sälja sitt inflytande.
   
   Från Aftonbladets artikel 2004.
   
   Detta, tillsammans med att allt färre antogs sakna id-handlingar, gjorde att man inför valet 2006 införde dagens regelverk, som kräver att du legitimerar dig. Men det innebär fortfarande inte ett krav på id-handling.För att inte exkludera dem som ändå saknar en sådan – exempelvis pensionärer utan körkort, med utgångna pass – lade man till ett undantag: “Väljare som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet”.
   
   Exempelvis då genom att någon annan går i god för dig.
   
   Utdrag ur inlägg på Facebook 18 augusti.
   
   Båda bockas av
   
   Vad det innebär i praktiken är att personen visar sin egen id-handling, och bekräftar att du är du. Ditt namn stäms av i röstlängden, och om du redan inte röstat, tas din röst emot. Men vad som också sker är att personen som identifierat dig registreras.
   
   Om det sedan skulle uppstå misstankar om fusk – exempelvis genom att ni uppgivit ett namn som tillhör en annan, röstberättigad person, och denne nu kommer till vallokalen – upprättas en polisanmälan. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.
   
   Men detta, menar Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten, har sedan 2006 aldrig inträffat:
   
   – Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt. För att fuska på det här sättet, om det ens är möjligt, så ska det ganska mycket till.
   
   Kommentar på Twitter/X den 18 augusti.
   
   Hon får medhåll av Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han sitter dumt till när vi ringer, men skriver i ett mejl:
   
   ”För att man ska kunna avge en röst i valet måste man ju avprickas i vallängden, det går alltså inte att ’koka ihop’ falska röster från personer som inte finns. Skulle man vilja använda denna metod för att påverka ett val skulle det alltså krävas att man utger sig för att identifiera någon som varande en annan person som faktiskt finns i röstlängden, och dessutom göra detta väldigt många gånger. Detta förefaller knappast särskilt görbart och ganska snart skulle de väljare som kommer till vallokalen och finner sig avprickade utan att ha röstat börja reagera.”
   
   – Det här skulle jag säga är ganska otroligt att det har förekommit, för det skulle vi med stor sannolikhet ha kännedom om, säger Anna Nyqvist.
   
   Kommentar på Twitter/X den 16 augusti.
   
   När Källkritikbyrån ringer upp statsvetarprofessorerna Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet, och Anders Sannerstedt vid Lunds, är inte heller de bekanta med problem kopplade till det nuvarande systemet.
   
   Samtidigt öppnar båda för att ny data – som exempelvis visar att få utnyttjar möjligheten till sekundärlegitimering, eller att det de facto skett oegentligheter kopplade till det, skulle kunna öppna upp för framtida förändringar av regelverket.
   
   – Vi slipar ju hela tiden på diamanten som är vår valadministration, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
   
   Amerikanska tongångar har nått Sverige
   
   De senaste åren har Valmyndigheten sett en markant ökning av inlägg på sociala medier som antyder, eller rakt ut hävdar, att systematiskt valfusk förekommer eller skulle kunna förekomma – något myndigheten hittills inte sett några tecken på, eller risker för, i Sverige.
   
   I stället kopplar Anna Nyqvist utvecklingen till den i USA.
   
   Från nyhetsbyrån AFP 1 november 2024.
   
   Där har sedan 2016 hätska debatter om valens integritet utbytt varandra – inte minst i samband med valet 2020, förstås, då spänningarna eskalerade i stormningen av Kapitolium.
   
   – Det här med att legitimera sig, och risken för felaktiga identiteter i röstlängden och så, har ju också viss överspridning från USA. Där har det varit mycket diskussioner om hur man ska kunna legitimera sig, och där har man en annan utmaning än vad vi har, i det att man i flera delstater inte har någon automatisk röstlängd. Vår röstlängd kommer ju från folkbokföringen, så det går inte bara att stoppa in en identitet, utan du skulle verkligen behöva hitta en person som inte kommer att rösta.
   
   Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 16 augusti.
   
   Samtidigt, menar Nyqvist, är Sverige än så länge relativt förskonat från sådana tendenser – om man med “sådana” menar misstänkliggöranden av valsystemet.
   
   – Sådant sker fortfarande i väldigt liten skala skulle jag säga. Glädjande nog har väljare i Sverige ett väldigt högt förtroende för valsystemet. Så när vi pratar om det här så går det inte att jämföra med länder som har utmaningar på det här området. Men enskilda frågor och enskilda diskussioner på sociala medier, det upplever vi att det har ökat, säger Anna Nyqvist.
   
   Inlägg på Twitter/X den 19 augusti.
   
   Sammantaget: Du kan gå till en röstlokal ihop med en person, visa din id-handling och bekräfta att personen är den som den säger sig vara. Personen bockas av i röstlängden och kan lägga sin röst, och även du registreras.
   
   Det är brottsligt att fuska med detta. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.Möjligheten att identifiera någon som saknar id-handling verkar ha överraskat en del människor i sociala medier som oroas över potentiellt valfusk, men vi hittar inte tecken på att det här är ett förekommande problem. Valmyndigheten säger till Källkritikbyrån att de inte känner till fall där man missbrukat den här möjligheten sedan den infördes 2006.LÄS MER:► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA► Påståenden om valfusk efter valet i Norge