Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Tobias Hübinette. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
8788d42f85339204b11821bc5ac7ae201b70088fGårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […]
Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans.
Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S.
I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%) och väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund. Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras.
Och idag visar Demoskops undersökning att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/hrr3dbzamaarss2.jpg
e6766c19b15836ed5408117f50d3a5b8abd066c7
9a4eb919f4f4144d1f5eaef9b3005074cdc41b83
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%), väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund samt de utlandssvenska väljarna (runt 4,5%). Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning likaså att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%), väljarna som har utländsk (runt 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund samt de utlandssvenska väljarna (runt 4,5%). Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning likaså att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
85a2ba62172c1713934560eaff06976d045110cc
e6766c19b15836ed5408117f50d3a5b8abd066c7
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%) och väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund. Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning likaså att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%), väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund samt de utlandssvenska väljarna (runt 4,5%). Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning likaså att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
8788d42f85339204b11821bc5ac7ae201b70088f
85a2ba62172c1713934560eaff06976d045110cc
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%) och väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund. Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
TITLE: S går ned i opinionen medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna DESCRIPTION: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför […] CONTENT: Gårdagens Novus-väljarbarometer (som täcker 24-30 augusti) bekräftar två andra undersökningar (som visserligen går att vara kritisk emot) vad gäller trenden att S går ned – nämligen Sentios undersökning (som täcker 20-26 augusti) samt Infostats undersökning (som täcker 25 augusti-1 september). Ytterligare en gemensam nämnare är att L går upp liksom övriga partier som sannolikt framför allt handlar om Örebropartiet, AfS och MED snarare än Enad röst, Kommunistiska partiet och Partiet Nyans. Även om det som sagt går att vara kritisk mot både Sentios och Infostats undersökningar så är Novus väljarbarometer gedigen och trovärdig så trenden är nog kort och gott att S just nu går ned medan SD fortsätter att vara överlägset störst bland Tidöpartierna. I Novus väljarbarometer framgår det vidare att SD tar väljare från både M och S och ökar bland förstagångsväljarna och i Infostats undersökning är SD nu större än M bland LO-väljarna. Både V och C vinner enligt Novus väljarbarometer i sin tur väljare från S medan L vinner väljare från M och även S. I år har över 8 miljoner invånare rösträtt i riksdagsvalet, vilket aldrig tidigare har hänt, och både förstagångsväljarna är fler än någonsin tidigare (över 6%) liksom väljarna som är över 65 år gamla (nästan 29%), de invandrade väljarna (över 17%) och väljarna som har utländsk (över 25%) och inte minst utomeuropeisk bakgrund. Detta gör att den samlade svenska väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i årets riksdagsval och att ett stort antal olika demografiska variabler är i omlopp. Vi har sammanfattningsvis god kännedom om hur väljarna röstar utifrån ålder, kön, klass och region men mycket dålig eller nästan obefintlig kunskap om hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar utifrån variabler som religion, språk, etnicitet och ras. Och idag visar Demoskops undersökning likaså att S går ned medan V och C ökar och bland Tidöpartierna ökar SD liksom L.
9a4eb919f4f4144d1f5eaef9b3005074cdc41b83
e6766c19b15836ed5408117f50d3a5b8abd066c7
85a2ba62172c1713934560eaff06976d045110cc
8788d42f85339204b11821bc5ac7ae201b70088f
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).
För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.
Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sd_afs_ms.png
I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/a.jpg
Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater
Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater
Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater
Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater
Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater
Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater
MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater
Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
TITLE: I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare DESCRIPTION: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […] CONTENT: I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
b48fdd568596ff188cfedc7e2711d819fe09a757En undersökning som Svenska kyrkan, Amnesty, Diakonia, Human Rights Watch (HRW), Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds står bakom ger vid handen att en majoritet av riksdagspartierna står bakom betydligt kraftfullare åtgärder mot Israel än de som den sittande regeringen förestår i nuläget på grund av landets kränkningar av internationell rätt i Palestina . Samtidigt är […]
En undersökning som Svenska kyrkan, Amnesty, Diakonia, Human Rights Watch (HRW), Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds står bakom ger vid handen att en majoritet av riksdagspartierna står bakom betydligt kraftfullare åtgärder mot Israel än de som den sittande regeringen förestår i nuläget på grund av landets kränkningar av internationell rätt i Palestina .
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/ssssss.jpg
Samtidigt är skillnaderna stora mellan regerings- och oppositionspartierna. De sistnämnda fyra partierna (d v s S, V, MP och C) kräver till exempel ett nationellt förbud mot handel med illegala bosättningar, ett upphävande av associeringsavtalet mellan EU och Israel, en omfattande översyn av Sveriges relationer med Israel samt ett återinförande av finansieringen till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). Samtliga partier (förutom SD som inte har svarat) ställer sig samtidigt bakom Sveriges skyldighet att verkställa Internationella brottsmålsdomstolen ICC:s arresteringsorder liksom bakom införandet av riktade EU-sanktioner. Frågan om vapenhandel med Israel framstår slutligen som den fråga där det råder minst enighet mellan partierna och även bland oppositionspartierna: Endast V och MP vill stoppa vapenimporten medan S och C säger nej till det.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/guide.jpg
Den aktuella undersökningen kompletterar väl tre andra valguider för den/dem som är engagerad/e i migrations- och integrationsfrågorna (som kampanjen För en human migrationspolitik står bakom), klimat- och miljöpolitiken (som Naturskyddsföreningen står bakom) samt arbetsrätten och arbetslivsfrågorna (som tankesmedjan Arena Idé står bakom).
a014c8f5bb9b5dc15d7303cedec2496e38b6eda3En ny undersökning från Pew Research Center visar att svenskarna fortsatt är det folk som är mest positivt inställd till FN bland de undersökta länderna medan israelerna är svenskarnas motsats i egenskap av att vara det folk som är mest negativt inställd till FN. Synen på FN har blivit alltmer negativ under de senaste åren […]
En ny undersökning från Pew Research Center visar att svenskarna fortsatt är det folk som är mest positivt inställd till FN bland de undersökta länderna medan israelerna är svenskarnas motsats i egenskap av att vara det folk som är mest negativt inställd till FN.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/fn.jpg
Synen på FN har blivit alltmer negativ under de senaste åren samtidigt som folkrätten och den efterkrigstida rätts- och regelbaserade världsordningen har smulats sönder. Endast i Sri Lanka (bland de undersökta länderna) har andelen invånare som är positivt inställda till FN ökat sedan 2021 (då en liknande och jämförbar undersökning genomfördes) och även i Sverige har andelen som är positivt inställd till FN minskat. Generellt är det de som står till vänster politiskt sett som är mest positivt inställda till FN medan de som står till höger är de som är mest negativt inställda till FN.
632b3bb6af83066fe78d0199f61c51ecb9638dc4Det svenska 1900-talet fortsätter att ta slut i realtid: Nu väljer det gamla, historiska högerpartiet (d v s M) att sätta sin tillit till det parti som springer ur den så kallade nationella rörelsen (d v s SD) i stället för att uppmana sina väljare att stödrösta på det gamla, historiska liberala partiet (d v […]
Det svenska 1900-talet fortsätter att ta slut i realtid:
Nu väljer det gamla, historiska högerpartiet (d v s M) att sätta sin tillit till det parti som springer ur den så kallade nationella rörelsen (d v s SD) i stället för att uppmana sina väljare att stödrösta på det gamla, historiska liberala partiet (d v s L). År 1934 valde samma parti, som på den tiden hette Allmänna valmansförbundet, att bryta med den nationella rörelsen och i stället börja inleda ett samarbete med L:s företrädare Folkpartiet.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/ss.jpg
M har nu underkastat sig SD och lämnat över manteln till SD vad gäller den svenska högersidans ledarskap samtidigt som M slutgiltigt kastar loss från sin egen liberala era genom att välja SD före L.
Samtidigt är detta tyvärr sannolikt i linje med M-väljarnas önskan att döma av den rapport som Institutet för framtidsstudier lanserade igår, som bygger på en enkätundersökning som indikerar att M-väljarna har närmat sig SD-väljarna med stormsteg. Dagens M-väljare står m a o numera nära SD-väljarna på ett ideologiskt plan samtidigt som M-väljarna har främjat sig från L-väljarna.
Tidösamarbetet krackelerar just nu inför öppen ridå och i och med att Tidöpartiernas inbördeskrig är här nu så har Kristersson förlorat sitt starkaste kort. Kristersson kunde ju tidigare hävda att Tidöpartiernas lag är enat medan Anderssons lag ständigt ligger i luven på varandra men så är då inte längre fallet. Och så här i efterhand går det inte att säga något annat än att Kristerssons största blunder ägde rum när han i april i år lovade bort hälften av ministerposterna till SD om hans lag återigen vinner valet. SD förbereder sig i sin tur för en valförlust, som kommer att stärka SD:s position och ytterligare försvaga M. Med L ute ur leken och med ett stukat och förnedrat M kommer SD nu att framstå som den självklara ledaren för högersidan i svensk politik.
bcce4001ce7889dd221b93b891467de60a7c2c3aDet mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […]
Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD:
Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del.
I 2022 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra.
Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”.
Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/jak.jpg
https://fortidsrostning.jakobohlsson.se
”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12.
Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt.
Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
07780fdd587d4476a5283ad7a21b4004c2435214
bcce4001ce7889dd221b93b891467de60a7c2c3a
TITLE: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD DESCRIPTION: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […] CONTENT: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del. I 2018 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra. Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel. https://fortidsrostning.jakobohlsson.se ”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12. Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt. Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
TITLE: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD DESCRIPTION: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […] CONTENT: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del. I 2022 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra. Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel. https://fortidsrostning.jakobohlsson.se ”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12. Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt. Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
bcce4001ce7889dd221b93b891467de60a7c2c3a
07780fdd587d4476a5283ad7a21b4004c2435214
07780fdd587d4476a5283ad7a21b4004c2435214Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […]
Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD:
Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del.
I 2018 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra.
Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”.
Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/jak.jpg
https://fortidsrostning.jakobohlsson.se
”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12.
Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt.
Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
07780fdd587d4476a5283ad7a21b4004c2435214
bcce4001ce7889dd221b93b891467de60a7c2c3a
TITLE: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD DESCRIPTION: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […] CONTENT: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del. I 2018 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra. Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel. https://fortidsrostning.jakobohlsson.se ”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12. Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt. Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
TITLE: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD DESCRIPTION: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det […] CONTENT: Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD: Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del. I 2022 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra. Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel. https://fortidsrostning.jakobohlsson.se ”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12. Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt. Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
bcce4001ce7889dd221b93b891467de60a7c2c3a
07780fdd587d4476a5283ad7a21b4004c2435214
82209338f7b13635567364821e7af87a3592095cEn färsk undersökning från Verian (före detta Sifo) som bygger på svar från över 6000 deltagare innebär ytterligare en kalldusch för den skandalomsusade Kristersson. Kristersson hamnar nämligen på bronsplats eller till och med på fjärde plats när (riksdags)partiledarna rankas utifrån kompetens, tydlighet, förmåga att leda, karisma samt hur sympatiska och förtroendeingivande de är. Totalt sett […]
En färsk undersökning från Verian (före detta Sifo) som bygger på svar från över 6000 deltagare innebär ytterligare en kalldusch för den skandalomsusade Kristersson. Kristersson hamnar nämligen på bronsplats eller till och med på fjärde plats när (riksdags)partiledarna rankas utifrån kompetens, tydlighet, förmåga att leda, karisma samt hur sympatiska och förtroendeingivande de är.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/111-1.jpg
Totalt sett hamnar Andersson högst i de flesta av dessa kategorier medan Kristersson tvingas se sig omsprungen av Åkesson och ibland också av Busch. Vad gäller den inom politiken (och inte minst som statsminister…) så avgörande förmågan att leda så vinner Andersson medan både Åkesson och Busch kommer före Kristersson (se bild 1). Åkesson rankas i sin tur högst vad gäller tydlighet och därefter kommer Busch och Andersson medan Kristersson återigen kommer fyra.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/222.jpg
Och som vanligt sitter djävulen i detaljerna för bland männen och Tidöväljarna ser det sju resor värre ut för Kristersson (se bild 2). Männen rankar nämligen Åkesson högst vad beträffar förmågan att leda och därefter kommer Busch och slutligen Kristersson och Andersson. Och som om inte det vore nog så rankar också Tidöpartiväljarna Åkesson högst och därefter kommer Busch och Kristersson!
Undersökningen innebär helt enkelt ett (ur)uselt betyg eller nog snarare ett icke godkänt betyg för Kristerssons del och förklarar M:s kräftgång i opinionsundersökningarna då den korrupte Kristersson helt enkelt har blivit ett sänke utan dess like för både M och Tidöpartierna nu när knappt två veckor återstår till valdagen
